Halv åtta hos mig

image

Mamma fyllde år igår.  Grattis än en gång!  Firade henne redan på söndag och skämtade att det var  ”halv åtta hos mig”. Ni känner kanske till serien som går på teve för jämnan,  där man bjuder varandra på mat och blir betygsatt?

image

På menyn stod fisksoppa a la Eva och till efterrätt blev det kaffe och rulltårtsbakelser a la Ellen.

image

Betyg? Ja jag vet faktiskt inte vad vi fick för poäng.  Men fruktansvärt trevligt hade vi i varje fall.

Postat med WordPress för Android

Gäster i gästboken

image

Igår firade vi Signes 1-årsdag. Med en massa gäster. Födelsedagsbarnet förstod nog inte riktigt vad det var som hände.  Bara att hon fick en massa nya och färgglada prylar.

Jag ställde fram gästboken under kalaset. För i samband med Jacobs konfirmation märkte jag att vi alltid haft gästboken framme vid barnens första födelsedag. Så naturligtvis måste vi upprepa traditionen. Fjärde gången gillt.

image

Årets Finlands Lucia-kandidat har också i tiderna skrivit här 🙂

Det är roligt med gästbok. Där ser man hur tiden vinglat vidare.  Spretiga kantiga bokstäver,  har med ens blivit runda, forcerade och vuxna. Vissa människor har också med tiden bytt namn. Efternamn.  Och de gamla har blivit ännu äldre – så  vingliga och darriga att de knappt hålls och stå.

image

I vår gästbok finns flera namn på människor som inte längre finns.  Människor vars namn suddats ut ur någon annans, mycket större gästbok.

Jag saknar de här människorna på våra fester.  Samtidigt som jag  är tacksam över att jag en gång fick ha dem med vid kaffebordet.

Postat med WordPress för Android

Jacob vann!

image

Allesammans dras vi idag med en overklighetskänsla.  Var alltsammans bara en dröm?  Men pokalen Jacob går omkring med i handen,  antyder ändå om att det ändå måste ha hänt på riktigt.

image

Tuffa killar 🙂

Sitter som bäst i bilen och ska fatta mig kort. Vill bara bjuda på ett bildregn från igår och tacka alla ni som röstat,  hållit tummar och tår, för alla hälsningar,  telefonsamtal,  meddelanden – ja allt! Tack!!!

image

Lampor, strålkastare...

Återkommer så snart vi landat. I vardagen! Och Kokkola! För på nyheterna igår lär man ha påstått att Jacob kommer från Jakobstad.  Håhåjaja!  Kokkola är det. Ingenting annat. 🙂

image

Signe och jag tillbringade finalen i "greenroom"

Och ni som missade showen kan klicka här så kommer ni till en artikel om tävlingen och kan oxå se vinnarbidraget.

image

Fest med pommac och tårta

image

Telefonrna glöder....

image

Alla vill ha en bild på vinnaren.

image

Vinnarteamet tillsammans med programledarna Jontti och A-K

image

Och så drar vi vinnarlåten en gång till 🙂

Postat med WordPress för Android

Jag hinner nog. Imorgon.

image

Igår var det min dag. Jag gick och fyllde 40 år.  Otroligt. Inombords har jag blivit kvar på åtta.  Typ.

Vi har haft så mycket festligheter hos oss den senaste tiden att jag beslöt att jag bara vill ha en vanlig onsdag. Ingen födelsedagsfest alls. Barnen tyckte inte om det – de tyckte att även mamma måste få fira sin dag.  Det blev ju inte bättre, i deras ögon, att Jörri åkte iväg i fyra dagar för att gå på skolning.

image

Jag beslöt därför att ge barnen en annorlunda frukost.  En riktig födelsedagsmorgon.  Kvällen innan var Ellen, Signe och jag och inhandlade ingredienser och pynt.  Morgonen blev en succé.  I varje fall Ellen suckade lyckligt när hon kom ut i köket och såg de tända ljusen.  Sedan att Jörri råkade ringa och han kunde ”äta” morgonmål med oss genom högtalaren på mobilen,  gjorde inte saken sämre. Ni som funderar, jo – de sjöng nog för mig. Högt och innerligt. 🙂

image

Idag tar vi det lugnt och njuter av de blommor som oväntat klivit in genom dörren och givit stora famnen.  Jag som inte skulle ha någon fest har blivit firad som en kung.  Fast fniss,  fniss – ni som dykt upp: kanske ni nu förstår när jag säger att jag mest är på farande fot om kvällarna.  🙂 Det är  verkligen inte lätt att få tag på mig.  🙂

Idag blir tyvärr en flängdag igen.  Tack och lov kommer Jörri hem till kvällen.  Det har inte blivit många timmar sömn de här dagarna.  Alla i den här familjen verkar vara lite hängiga och ha en lättare förkylning på gång med lite ont i halsen,  lite snuva och så vidare.  Och Signe – ja,  jag vet inte vad som är fatt med henne.  Nätterna är sååå dåliga.  Hon skriker var och varannan timme. Känns som att jag sitter mera på sängkanten om nätterna än sover.  Förlåt klagan.  Men tänker att om jag säger som det är,  förstår ni kanske bättre varför jag ser trött ut och inte ”tänder på alla cylindrar” i en djup diskussion. 🙂

image

”Lev inte snabbare än din skyddsängel kan flyga. ” Det rådet ska jag ta vara på idag. Och ni också. Jag satsar på soffan idag.  Till och med septemberprojektet får vänta. Jag hinner nog.  Imorgon.

Postat med WordPress för Android

Svalungen är ute och flyger

image

För någon vecka tillbaka var jag ute och flög över nejden.  Flygturen var en födelsedagspresent i förskott av min lillebror med familj.  När han ringde och berättade vad han hade hittat på, svalde jag tyst för mig själv. Jag tycker inte om att flyga.  Särskilt inte små plan som beter sig på ett sätt som i min sfär mest antyder om att de kommer att störta vilken minut som helst.  Jag sa det inte högt,  men jag tror nog att han hörde på rösten att jag inte var fullt övertygad.  Det var därför med darr i benen jag dagen d stegade iväg tillsammans med pappa,  som också följde med på turen, fram till planet. Hemma hade jag sagt farväl till familjen…

image

Efter en del joxande med säkerhetsbältet (ja,  jag kände mig faktiskt som en gammal tant som fumlar och inte kan få fast bältet…) styrde planet till slut iväg över startbanan.  Underliga termer rasslade i  hörlurarna jag hade på mig och jag kämpade febrilt med att få madonnamicken i rätt position så att de andra i planet också skulle höra vad jag sa.

image

Härifrån kommer jag

Till slut var vi uppe i luften.  Visst,  det darrade och skakade,  men sist och slutligen var det inte så farligt som jag hade inbillat mig.  Landskapen bredde vidunderligt ut sig under mig.

image

Mässområdet i Karleby

image

Här nere bor jag idag

Sett uppifrån luften såg världen med ens så annorlunda och liten ut.  Ibland hade jag svårt att orientera mig,  men tack vare att pappa och piloten satt där framme och pratade, höll de mig ständigt uppdaterad över positionen . Hemma i Karleby hade jag svårt att hitta vårt hus bland alla andra hus.  Vi fick därför ta vårt kvarter två gånger. Inte undra på att grannen efteråt berättade att hon funderat vad planet riktigt höll på med. 🙂 Kanske jag ändå borde ha tagit fallskärmen ner – varit den där i Gevalia-reklamen: när du får oväntat besök. 🙂

image

Jag hade laddat väskan med både systemkamera och extra lins,  men dem lade jag snabbt undan.  Ibland behöver man betrakta världen utanför linsen också och ta vara på stunden som den är. Istället lät jag min kära mobil jobba och tog några vybilder lite här och där.

image

Kronoby

Det jag mest av allt tog med mig av den där timmen uppe i luften,  var hur litet alltsammans egentligen är.  Avstånden Kronoby – Karleby – Jakobstad är skrattretande korta. Nere på marken kan de däremot kännas irriterande långa.  Uppifrån luften ser elkraftledningarna ut som tändstickor och slåttermaskinernas mönster på åkrarna ser ut som om de är tagna ur en tecknad Kalle Anka.  Vassruggarna ute på fjädrarna liknar mest jättelika algblommor. För jag säger bara det: vad mycket vatten vad det finns här! 

Och framförallt, vad underbart vackert det är! 

image

Skalasträsk

Har ni förresten kollat postlådan idag? Läst Nya ÖB? Om inte,  så tycker jag verkligen att ni ska göra det nu (typ Karleby – Kronoby -Nedervetil-Terjärv-trakten). Om inte annat så kan ni läsa lite till om flygturen i det bladet. 🙂 För det var det som var en av mina ”hemligheter” – svalungen fick nämligen oväntat i  uppdrag att skriva någonting för den tidningen.  En kolumn. Och som det ser ut nu,  kommer det mera. 🙂

Postat med WordPress för Android

Deadlines

image

Jag är nog kvar.  Även om jag kanske är lite tyst ibland.  Har en massa deadlines att hålla.  Konstigt! Jag som trodde jag var ledig…

Igår fick jag faktiskt fixat undan en uppgift,  men ännu är den lite större och svårare kvar. Hujedamej!  Men det är frivilligt. Ingen har sagt att jag måste.  Så då får man inte klaga… Eller?  

På utsidan rodnar vinbären.  Också dem borde jag ta hand om.  Innan fåglarna gör det i mitt ställe. Skriver in det på ”att göra listan”.

Jag har gjort någonting roligt i helgen också. Förutom att vi firat Ellen. Jag har nämligen varit och flygit! Med flygplan!  Jag ska berätta mera en annan dag. Ett sånt inlägg behöver lite mera än en kvart att skriva.

Som sagt jag har haft lite bråttom.  Ville bara berätta att jag nog är här och inte har glömt er.

Peace,  love and understanding. ❤

Postat med WordPress för Android

Höststämning

image

Borde gå och lägga mig,  men kan inte.  Insuper de sista falnande sommarkvällarna till sista andetaget. Hösten kommer obevekligen allt närmare. Tecknen talar i varje fall sitt tydliga språk : Jag fryser om fötterna när jag går barfota i gräset  om kvällarna. Jag lämnar aldrig koftan längre bort än på en armslängds avstånd . Kort sagt: hösten står för dörren. Måste därför ta till vara det allra sista av sommaren innan det är för sent.

Haft en rolig kväll med Ellens och Linneas charmiga kompisar. Det blev en bra fest.  Länge sedan jag njutit så av att hålla födelsedagsfest. Tycker att världen på något vis hamnat fel när kompisfesterna nuförtiden måste ledas och organiseras.  Jag är ingen lektant.  Har aldrig tyckt att det är kul. Står mest och känner mig obekväm och väntar på att klockan ska gå.

image

Men inte ikväll. Ikväll gjorde jag ingenting.  Förutom att jag hade värmt Norrlandstunnan och bastun en hel dag…  Men det räknas inte.  Flickorna njöt i vattnet i sjön, i tunnan och i bastun. De letade musslor,  busade,  tittade på sisiliskor (små ödlor)  och hade allmänt skoj. Så skoj att jag till slut fick tvinga dem att komma upp ur vattnet för att de överhuvudtaget skulle hinna äta någonting också och leta godiset Linnea och hennes kompis gömt.

image

Det finns definitivt en fördel i att ha födelsedag på sommaren. Men å andra sidan så behöver man hitta anledningar till fest på vintern också.

Postat med WordPress för Android

Pysslar

image

Är det bara jag som tycker det är krångligt med dieter? Mjölkfritt,  sockerfritt,  glutenfritt, vegetariskt,  laktosfritt… You name it!  Det är ju så att man blir yr i huvudet för mindre. Rena rama djungeln.

Vilken lycka att vi stövlade in på Lagerhaus i Umeå senaste helg. Och att jag då var så pass vaken att jag kom ihåg att titta på godiset de sålde där.  Till Ellens fest behövdes nämligen gluten- och mjökkfritt godis.  Att hitta det vid Prisma är nämligen inte det lättaste. Testa! Du kommer att upptäcka att mjölkprotein och spår av vete finns i varenda påse.

Det är inte barnens fel att de är allergiska.  Snarare  livsmedelsindustrins fel att de gör allting så krångligt.  Måste de verkligen blanda i allt s-k-?-t (förlåt mig…) när de tillverkar godis? Räcker det inte med helt vanligt socker? Nej tacka vet jag Puss -klubborna och de salta mustascherna från Lagerhaus! Om inte annat är de gulliga att se på. I min mun passar de också riktigt bra. Jag var ju så klart tvungen att testa. Som förälder har man en del naturaförmåner. 🙂

Postat med WordPress för Android

För åtta år sedan…

image

Som hon väntat. Ja att hon väntat!  Men imorgon är den äntligen här: Ellens födelsedag.  Hon var nästan sur på oss ikväll för att vi tvingade henne att följa med oss ut  till villlan. Trots att det var för hennes skull,  för hennes kommande kompiskalas skull, vi åkte. Men i hennes ögon var det helt fel. Allt hon ville var att bli hemma och sova för att det fortare skulle bli morgon. 
– Det finns ingenting bättre än när ni kommer och sjunger för mig. ”Ja må hon leva” är så mycket bättre än ett vanligt tråkigt ”god morgon”, suckade hon förnöjt.

Kanske vi borde införa sång som väckning de andra 364 dagarna om året också? Kanske skulle det vara enklare att få dem upp då? Att vi aldrig tänkt på det tidigare…

Nu sover hon.  Eller det heter att hon ligger i sin säng inne på sitt rum.  Det är nämligen inte så lätt när man snart ska till att fylla åtta. Framförallt är det svårt att få tag i sömnen. En massa tankar yr omkring i huvudet. Vilken tur ändå att hon kom ihåg att informera sin lärare redan idag vad det är för dag imorgon. Jag menar,  så att hon inte behöver ligga och gruva sig för det.  Hon är förutseende, vår Ellen.

För åtta år sedan den här tiden på dygnet hade jag väldigt ont i magen. För åtta år sedan låg jag och försökte gömma mig i soffan för att grannen, som stod och hängde över sitt terrassräcke och njöt av den oerhört varma och vackra augustikvällen, inte skulle se mig. För åtta år sedan kändes det som om vi befann oss i tropikerna. Det var varmt och fuktigt. Kort och gott underbart.  Om det inte varit för den sjuka magen alltså.

Det råder inga tropiktemperaturer den här kvällen. Men vad gör väl det.  Skönt att inte behöva ha ont i magen som då. Skönt att ha en söt blivande åtta-åring i rummet intill.

Scchhh! Jag tror faktiskt att hon har somnat nu. Det är tyst i varje fall.

Grattis Ellen! ❤

Postat med WordPress för Android